Hos Gud är idel glädje

Hos Gud är idel glädje;
Här trycker mången nöd,
Här får jag ofta sucka
Och äta tårars bröd.
Här blandas fröjd och smärta
För Herren Jesu brud –
Men där skall så ej vara,
Ty glädjen bor hos Gud.

Här har jag ej mitt hemvist,
Här bor jag blott i tält,
Men hän mot glädjestranden
Mitt synglas jag dock ställt.
När världen ler och skalkas,
Jag skådar mot den borg,
Der jag skall bo för evigt
Och glömma all min sorg.

Jag vill då lott ej byta
Med dem, som fröjdas här,
Nej, hellre under tårar
Jag ädla säden bär,
Blott jag med fröjd får skörda
En gång vid vägens slut,
Då världens dårar tagit
Sin del av fröjd förut.

Mitt hopp för evigheten
Är byggt på säker grund;
Må korset gärna trycka
Ännu en liten stund.
Snart ingen sorg skall vara
Och ingen klagan mer,
Då jag med ohöljt öga
Min Jesus evigt ser!



Ursprungligen:
Hos Gud är idel glädje;
Här trycker mången nöd,
Här får jag ofta sucka
Och äta tårars bröd.
Här blandas fröjd och smärta
För Herren Jesu brud –
Men der skall så ej vara,
Ty glädjen bor hos Gud.

Här har jag ej mitt hemvist,
Här bor jag blott i tält,
Men hän mot glädjestranden
Mitt synglas jag dock stält.
När verlden ler och skalkas,
Jag skådar mot den borg,
Der jag skall bo för evigt
Och glömma all min sorg.

Jag vill då lott ej byta
Med dem, som fröjdas här,
Nej, hellre under tårar
Jag ädla säden bär,
Blott jag med fröjd får skörda
En gång vid vägens slut,
Då verldens dårar tagit
Sin del af fröjd förut.

Mitt hopp för evigheten
Är bygdt på säker grund;
Må korset gerna trycka
Ännu en liten stund.
Snart ingen sorg skall vara
Och ingen klagan mer,
Då jag med ohöljdt öga
Min Jesus evigt ser!