Fara och hjälp

Herre, lär mig taga vara (1)
På den nåd mig given är!
Se, jag står alltjämt i fara,
Kringvärvd av all mörkrets här!
Världen är så mäktig, Herre,
Satans djuphet är så stor,
Och hos mig, hos mig dess värre
Synden djupt i hjärtat bor.

Nog är löftet redan givet,
Men jag kan försumma mig! (2)
O, må ingenting i livet
Hemligt draga mig från dig!
Har du väckt mig upp ur drömmen,
Har du en gång gjort mig fri,
O, så låt mig ej med strömmen
Flyta nådens hamn förbi!

Endast du kan mig bevara,
Endast dig förbidar jag!
Hjälp och hägna och försvara
År från år och dag från dag!
Jag behöver att du lär mig
Såsom den där intet vet,
Jag behöver att du bär mig
Med en moders trofasthet!

1, Hebr 2:1, 2, Hebr 4:1



Ursprungligen:
Herre, lär mig taga vara (1)
På den nåd mig gifven är!
Se, jag står alltjemt i fara,
Kringhvärfd af all mörkrets här!
Verlden är så mägtig, Herre,
Satans djuphet är så stor,
Och hos mig, hos mig dess värre
Synden djupt i hjertat bor.

Nog är löftet redan gifvet,
Men jag kan försumma mig! (2)
O, må ingenting i lifvet
Hemligt draga mig från dig!
Har du väckt mig upp ur drömmen,
Har du en gång gjort mig fri,
O, så låt mig ej med strömmen
Flyta nådens hamn förbi!

Endast du kan mig bevara,
Endast dig förbidar jag!
Hjelp och hägna och försvara
År från år och dag från dag!
Jag behöfver att du lär mig
Såsom den der intet vet,
Jag behöfver att du bär mig
Med en moders trofasthet!

1, Hebr 2:1, 2, Hebr 4:1