Guds lov

O, kunde jag blott sjunga
Med ny och helig tunga
Dit lov, min Herre kär!
Din skugga mig betäcker,
Din nåd och sanning räcker,
Så vitt som himlen är.

Du är min borg, mitt fäste,
Mitt säkra, kända näste,
Dit jag i frid kan fly;
Du är min kraft i striden,
Min salighet i tiden,
Min hjälp var morgon ny.

Till dig jag glad vill ila;
Du är min ro och vila,
Min ärekrona skön;
Du är min tröst i nöden,
Du är mitt liv i döden
Och sist – min stora lön!

Ack, med en bättre visa
Jag ville gärna prisa
Min Herre och min Gud –
Men snart den dag skall randas,
Då ingen klagan blandas
I mina sångers ljud!



Ursprungligen:
O, kunde jag blott sjunga
Med ny och helig tunga
Dit lof, min Herre kär!
Din skugga mig betäcker,
Din nåd och sanning räcker,
Så vidt som himlen är.

Du är min borg, mitt fäste,
Mitt säkra, kända näste,
Dit jag i frid kan fly;
Du är min kraft i striden,
Min salighet i tiden,
Min hjelp hvar morgon ny.

Till dig jag glad vill ila;
Du är min ro och hvila,
Min ärekrona skön;
Du är min tröst i nöden,
Du är mitt lif i döden
Och sist – min stora lön!

Ack, med en bättre visa
Jag ville gerna prisa
Min Herre och min Gud –
Men snart den dag skall randas,
Då ingen klagan blandas
I mina sångers ljud!