Kristi rike

Ditt ord, o Jesu, skall bestå,
Ditt rike kan ej falla,
Hur vilt än otron rasa må,
Och syndens vågor svalla;
Du har ändock till evig tid
Uti rättfärdighet och frid
Ett härligt rike grundat.

Visst synes det, o, Herre kär,
Som skulle det gå under,
Visst stormar det än här, än där,
Som bävade dess grunder;
Men ack, det synes endast så:
Ditt rike står och skall bestå,
När jord och himmel falla.

Om ”moln och mörker äro här
Omkring din stol” – vad mera?
Rättfärdighet dess fäste är,
Och du, du skall regera
Från evighet till evighet,
Då andra rikens härlighet
Om några år försvinna!

Det segra skall, ditt korsbanér,
Trots alla mörkrets makter,
Och samla folken fler och fler
Från jordens skilda trakter,
På det ditt namn må bliva stort
Liksom ditt lov från ort till ort,
Allt intill världens ände!

Ditt helga rike är dock ej
Av denna världen, Herre,
Och aktas ej av världen – nej,
Hon ser det ej – dess värre!
Hon ser de kristnas skröplighet,
Men aldrig deras härlighet
Och deras konungs ära!

Pris dig, pris dig, o, Jesu kär,
Du konung utan like,
Att jag, så arm och blind jag är,
Fått syn på detta rike,
Att jag får evigt glad och fri
En innebyggare däri
Om dina under sjunga.




Ursprungligen:
Ditt ord, o Jesu, skall bestå,
Ditt rike kan ej falla,
Hur vildt än otron rasa må,
Och syndens väg vågor svalla;
Du har ändock till evig tid
Uti rättfärdighet och frid
Ett härligt rike grundat.

Visst synes det, o, Herre kär,
Som skulle det gå under,
Visst stormar det än här, än der,
Som bäfvade dess grunder;
Men ack, det synes endast så:
Ditt rike står och skall bestå,
När jord och himmel falla.

Om ”moln och mörker äro här
Omkring din stol” – hvad mera?
Rättfärdighet dess fäste är,
Och du, du skall regera
Från evighet till evighet,
Då andra rikens härlighet
Om några år försvinna!

Det segra skall, ditt korsbanér,
Trots alla mörkrets magter,
Och samla folken fler och fler
Från jordens skilda trakter,
På det ditt namn må blifva stort
Liksom ditt lof från ort till ort,
Allt intill verldens ände!

Ditt helga rike är dock ej
Af denna verlden, Herre,
Och aktas ej af verlden – nej,
Hon ser det ej – dess värre!
Hon ser de kristnas skröplighet,
Men aldrig deras härlighet
Och deras konungs ära!

Pris dig, pris dig, o, Jesu kär,
Du konung utan like,
Att jag, så arm och blind jag är,
Fått syn på detta rike,
Att jag får evigt glad och fri
En innebyggare deri
Om dina under sjunga.