Jag behöver dig

Jag behöver dig, o Jesu, ty jag har blott synd i mig;
Hjärtat är så mörkt och öde, är så kallt och dött i sig.
I ditt dyra blod allena kan det bliva rent och gott.
I den källan vill jag bada, i den enda källan blott.

Jag behöver dig, o Jesu, ty jag är så blind, så blind,
Hittar ej den rätta vägen - irrar kring, likt jagad hind;
Jag behöver, att du leder mig uti din sannings ljus,
Eljest hinner jag dock aldrig, aldrig till min Faders hus.

Jag behöver dig, o Jesu, giv mitt hjärta hos dig ro,
Jag är här en gäst och främling och skall ej på jorden bo,
Jag behöver all din kärlek, för att icke givas opp
Under alla vedermödor av ett sådant vandringslopp.

Jag behöver dig, o Jesu, jag behöver just en vän,
Som så älskar och så handlar med den arme syndarn än.
Allt mitt väl och ve du känner, såsom om det vore ditt,
Och din kärlek är beständig, ty ditt hjärta älskar fritt.

Jag behöver dig, o Jesu, led mig efter ditt behag,
Giv mig av din Andes fullhet, mer och mer för varje dag;
Låt densamme nådens Ande mer och mer får lära mig,
Vad jag är utav naturen, men ock vad jag är i dig.

Jag behöver dig, o Jesu, till att skyla all min brist,
Jag behöver dig i livet och en gång i döden sist,
Jag behöver dig beständigt, vid vart enda steg jag tar;
Endast uti din gemenskap nog och övernog jag har.

Jag behöver dig, o Jesu, och jag hoppas se dig snart,
Vid din Faders högra sida, där din ära strålar klart.
Där hos dig med dem du vunnit med ditt blod så dyrt en gång
Får jag sjunga, evigt sjunga Guds och Lammets nya sång.



Ursprungligen:
Jag behöfver dig, o Jesu, ty jag har blott synd i mig;
Hjertat är så mörkt och öde, är så kallt och dödt i sig.
I ditt dyra blod allena kan det blifva rent och godt.
I den källan vill jag bada, i den enda källan blott.

Jag behöfver dig, o Jesu, ty jag är så blind, så blind,
Hittar ej den rätta vägen - irrar kring, likt jagad hind;
Jag behöfver, att du leder mig uti din sannings ljus,
Eljest hinner jag dock aldrig, aldrig till min Faders hus.

Jag behöfver dig, o Jesu, gif mitt hjerta hos dig ro,
Jag är här en gäst och främling och skall ej på jorden bo,
Jag behöfver all din kärlek, för att icke gifvas opp
Under alla vedermödor af ett sådant vandringslopp.

Jag behöfver dig, o Jesu, jag behöfver just en vän,
Som så älskar och så handlar med den arme syndarn än.
Allt mitt väl och ve du känner, såsom om det vore ditt,
Och din kärlek är beständig, ty ditt hjerta älskar fritt.

Jag behöfver dig, o Jesu, led mig efter ditt behag,
Gif mig af din Andes fullhet, mer och mer för hvarje dag;
Låt densamme nådens Ande mer och mer får lära mig,
Hvad jag är utaf naturen, men ock vad jag är i dig.

Jag behöfver dig, o Jesu, till att skyla all min brist,
Jag behöfver dig i lifvet och en gång i döden sist,
Jag behöfver dig beständigt, vid hvart enda steg jag tar;
Endast uti din gemenskap nog och öfvernog jag har.

Jag behöfver dig, o Jesu, och jag hoppas se dig snart,
Vid din Faders högra sida, der din ära strålar klart.
Der hos dig med dem du vunnit med ditt blod så dyrt en gång
Får jag sjunga, evigt sjunga Guds och Lammets nya sång.