måndag 22 juni 2009

Tror du på Guds Son?

Jag frågar ej, om du är en av världens vise – nej,
Jag frågar ej, om du är känd av mänskor eller ej,
Jag frågar ej, om ryktet bär ditt lov kring jordens rund,
Jag frågar ej, om du fått ett, om du fått tio pund.

Jag frågar ej, om du är en av världens ädla, - nej,
Jag frågar ej, om du är hög och mäktig eller ej,
Jag frågar ej, om du är rik på gods och skatter här,
Jag frågar ej, vad plats du har, och ej, vad namn du bär.

Jag frågar ej, om du är skön, om du är ung och glad,
Om du på jorden har ett hem, en ljuvlig lägerstad;
Jag frågar ej, om Herren Gud har blomsterstrött din stig,
Och ej, om livets kamp och nöd och allvar hunnit dig.

Jag frågar ej, om du är from, om du är mild och god,
Jag frågar ej, om du är stark i hopp och tålamod,
Jag frågar ej, om du är varm i bön och kärlek, märk,
Jag frågar ej, om du är rik på ”dygd och goda verk”.

Nej, detta allt det hjälper ej, det har ej liv i sig;
Det är en annan fråga här jag ställa vill till dig.
Guds gåvor, må vi akta dem som dyra, kära lån!
Men huvudsaken blir dock den: ”Säg, tror du på Guds Son?”

Jag frågar dig i Jesu namn, det namnet ger mig mod:
Har du fått frid med Herren Gud igenom Jesu blod?
Är han ditt hopp, din salighet, din himmel och ditt allt,
Då först har livet fått sin färg, ditt verk sin äkta halt.

Gods hjälper ej din arma själ en gång på vredens dag,
Och till fåfänglig kunskap har ej Herren Gud behag.
Så bygg ej något fäste då av usla rör och strån,
Men svara ärligt, svara Gud: ”Säg, tror du på hans Son?”


Ursprungligen:
Jag frågar ej, om du är en af verldens vise – -nej,
Jag frågar ej, om du är känd av menskor eller ej,
Jag frågar ej, om ryktet bär ditt lof kring jordens rund,
Jag frågar ej, om du fått ett, om du fått tio pund.

Jag frågar ej, om du är en af verldens ädle, - -nej,
Jag frågar ej, om du är hög och mägtig eller ej,
Jag frågar ej, om du är rik på gods och skatter här,
Jag frågar ej, hvad plats du har, och ej, hvad namn du bär.

Jag frågar ej, om du är skön, om du är ung och glad,
Om du på jorden har ett hem, en ljuflig lägerstad;
Jag frågar ej, om Herren Gud har blomsterstrött din stig,
Och ej, om lifvets kamp och nöd och allvar hunnit dig.

Jag frågar ej, om du är from, om du är mild och god,
Jag frågar ej, om du är stark i hopp och tålamod,
Jag frågar ej, om du är varm i bön och kärlek, märk,
Jag frågar ej, om du är rik på ”dygd och goda verk”.

Nej, detta allt det hjelper ej, det har ej lif i sig;
Det är en annan fråga här jag ställa vill till dig.
Guds gåfvor, må vi akta dem som dyra, kära lån!
Men hufvudsaken blir dock den: ”Säg, tror du på Guds Son?”

Jag frågar dig i Jesu namn, det namnet ger mig mod:
Har du fått frid med Herren Gud igenom Jesu blod?
Är han ditt hopp, din salighet, din himmel och ditt allt,
Då först har lifvet fått sin färg, ditt verk sin äkta halt.

Gods hjelper ej din arma själ en gång på vredens dag,
Och till fåfänglig kunskap har ej Herren Gud behag.
Så bygg ej något fäste då af usla rör och strån,
Men svara ärligt, svara Gud: ”Säg, tror du på hans Son?”


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar