Trohet i det lilla

Var och en har fått
Något pund sig givet,
Lottlös ingen än
Vandrat genom livet.

Ingen är så arm,
Ingen är så ringa,
Att han säga må:
”Gåvor fick jag inga”.

Större, mindre – ja,
Så dem Herren delat;
Vem kan säga dock,
Att Han däri felat?

Må jag då ej se
Avundsamt på andra,
O, det vore ju
Att Guds vishet klandra!

Hellre vill jag då
Ockra med min gåva,
Tjäna, var jag kan,
Ock min Fader lova.

Kan det minsta frö
Till ett träd ock bliva
Samt åt vandraren
Skydd och svalka giva;

O, då kan ju ock
Minsta pundet bliva
Nyttigt på den plats
Gud däråt tänkt giva!

Jesu, gör mig du
Trogen i det lilla,
Lär mig tjäna dig
Obemärkt och stilla!



Ursprungligen:
Hvar och en har fått
Något pund sig gifvet,
Lottlös ingen än
Vandrat genom lifvet.

Ingen är så arm,
Ingen är så ringa,
Att han säga må:
”Gåfvor fick jag inga”.

Större, mindre – ja,
Så dem Herren delat;
Hvem kan säga dock,
Att Han deri felat?

Må jag då ej se
Afvundsamt på andra,
O, det vore ju
Att Guds vishet klandra!

Hellre vill jag då
Ockra med min gåfva,
Tjena, hvar jag kan,
Ock min Fader lofva.

Kan det minsta frö
Till ett träd ock blifva
Samt åt vandraren
Skydd och svalka gifva;

O, då kan ju ock
Minsta pundet blifva
Nyttigt på den plats
Gud deråt tänkt gifva!

Jesu, gör mig du
Trogen i det lilla,
Lär mig tjena dig
Obemärkt och stilla!