Aldrig är jag utan fara

Aldrig är jag utom fara, (1)
Kan dock alltid säker vara;
Alltid någon nöd, men se,
Alltid hjälp för allt mitt ve!

Aldrig fri från syndens smärta,
Men dock tröstad vid Guds hjärta;
Aldrig utan kamp och strid,
Alltid dock på djupet frid!

Ofta jagad, ofta fången, (2)
Men dock aldrig helt förgången;
Ofta utan kraft och råd,
Aldrig utan hjälp och nåd!

Alltid täck för Faderns öga, (3)
Jesu, fast jag tror det föga;
Aldrig rätt tillfreds med mig,
Alltid salig dock i dig!

Så du sorg och glädje delar,
Att mig intetdera felar:
Sött och surt i livets skål,
Just så mycket, som jag tål!

Men, o Jesu, när jag gråter,
Giv, att hoppets glädje åter,
Trots all synd och nöd, ändå,
Måtte övervikten få!

1, 1 Kor 15:30, 2, Ps 91:3, 3, Ef 1:6


Ursprungligen:
Aldrig är jag utom fara, (1)
Kan dock alltid säker vara;
Alltid någon nöd, men se,
Alltid hjelp för allt mitt ve!

Aldrig fri från syndens smärta,
Men dock tröstad vid Guds hjerta;
Aldrig utan kamp och strid,
Alltid dock på djupet frid!

Ofta jagad, ofta fången (2)
Men dock aldrig helt förgången;
Ofta utan kraft och råd,
Aldrig utan hjelp och nåd!

Alltid täck för Faderns öga, (3)
Jesu, fast jag tror det föga;
Aldrig rätt tillfreds med mig,
Alltid salig dock i dig!

Så du sorg och glädje delar,
Att mig intetdera felar:
Sött och surt i lifvets skål,
Just så mycket, som jag tål!

Men, o Jesu, när jag gråter,
Gif, att hoppets glädje åter,
Trots all synd och nöd, ändå,
Måtte öfvervigten få!

1, 1 Kor 15:30, 2, Ps 91:3, 3, Ef 1:6