Jesus är när

Så mörk är ej natt, så hård är ej nöd,
Att Jesus ej hjälpa förmår,
Mitt ljus och mitt liv i mörker och död,
Densamme i dag som i går.
Och Jesus är när, fast stundom han synes mig fjärran.

Han lyser mig än genom dödskuggans dal
Och själv har Han blivit för mig
En levande väg till himmelens sal,
En källa av liv uti sig.
Och Jesus är när, fast stundom Han synes mig fjärran.

Visst kostar det kamp att tro och ej se,
Visst vållar det ångest och strid;
Men Jesus, som en gång burit mitt ve,
Är även i stormen min frid.
Och Jesus är när, fast stundom Han synes mig fjärran.

Och snart får jag se min vän som Han är,
Och sjunga en gladare sång,
När frigjord från allt, som ängslar mig här,
Jag står för hans anlet en gång.
Och då är Han när och synes mig längre ej fjärran.



Ursprungligen:
Så mörk är ej natt, så hård är ej nöd,
Att Jesus ej hjälpa förmår,
Mitt ljus och mitt lif i mörker och död,
Densamme i dag som i går.
Och Jesus är när, fast stundom han synes mig fjärran.

Han lyser mig än genom dödskuggans dal
Och sjelf har Han blifvit för mig
En lefvande väg till himmelens sal,
En källa af lif uti sig.
Och Jesus är när, fast stundom Han synes mig fjerran.

Visst kostar det kamp att tro och ej se,
Visst vållar det ångest och strid;
Men Jesus, som en gång burit mitt ve,
Är äfven i stormen min frid.
Och Jesus är när, fast stundom Han synes mig fjerran.

Och snart får jag se min vän som Han är,
Och sjunga en gladare sång,
När frigjord från allt, som ängslar mig här,
Jag står för hans anlet en gång.
Och då är Han när och synes mig längre ej fjärran.