I kvällen

Den stilla kvällen sänker sig
Med frid ånyo över mig.
Tack, käre Herre, för allt gott
Jag av din nåd i dag har fått!

Tack för ditt ord, som lyst och lett,
Där väg jag utan det ej sett!
Tack för din trogna vård och vakt
Till skydd emot all mörkrets makt!

Tack, Jesu, för ditt dyra blod,
Den sköna, röda reningsflod,
Som gör mitt onda hjärta vitt
Och rent och heligt såsom ditt!

Tack för din Ande god, som bär
Mig vittne, att Guds barn jag är,
Och fostrar mig – vad saligt hopp –
För livet i Guds rike opp!

Tack för den nöd, som ock i dag
Har klappat på och gjort, att jag
Ej kunnat leva utan dig,
Ej kunnat gå min egen stig!

Tack för var lättnad du berett,
Där du allena bördan sett,
Tack för var blick av dig, som gav
En frid, den världen ej vet av!

Jag kan ej tacka dig för allt,
Mitt lov blir här så matt och kallt,
Men giv en evighet till sist
Att lova dig, o Herre Krist!

Då skall jag kunna tacka dig
Ock för din nåd i dag mot mig,
Ja, sluten i din kärleks famn
Beprisa högt ditt dyra namn!



Ursprungligen:
Den stilla kvällen sänker sig
Med frid ånyo öfver mig.
Tack, käre Herre, för allt godt
Jag af din nåd i dag har fått!

Tack för ditt ord, som lyst och ledt,
Der väg jag utan det ej sett!
Tack för din trogna vård och vakt
Till skydd emot all mörkrets magt!

Tack, Jesu, för ditt dyra blod,
Den sköna, röda reningsflod,
Som gör mitt onda hjerta hvitt
Och rent och heligt såsom ditt!

Tack för din Ande god, som bär
Mig vittne, att Guds barn jag är,
Och fostrar mig – hvad saligt hopp –
För lifvet i Guds rike opp!

Tack för den nöd, som ock i dag
Har klappat på och gjort, att jag
Ej kunnat lefva utan dig,
Ej kunnat gå min egen stig!

Tack för hvar lättnad du beredt,
Der du allena bördan sett,
Tack för hvar blick af dig, som gaf
En frid, den verlden ej vet af!

Jag kan ej tacka dig för allt,
Mitt lof blir här så matt och kallt,
Men gif en evighet till sist
Att lofva dig, o Herre Krist!

Då skall jag kunna tacka dig
Ock för din nåd i dag mot mig,
Ja, sluten i din kärleks famn
Beprisa högt ditt dyra namn!