I främlingslandet

O, Jesu kär,
Min salighetsklippa, min tröst du är,
Min borg och mitt fäste i nöden,
Mitt bergfasta hus,
Mitt hopp och mitt ljus,
Min frid uti lifvet och döden!

Du har åt dig
Förlossat, förvärfvat och vunnit mig
Från dödens och djefvulens rike;
Du köpt mig så huld,
Men icke med guld,
O, nej, för ett pris utan like!

Ditt eget blod,
Ditt blod jag kostat, min borgesman god,
Hvad skulle väl mera du gifva?
O, lär mig också
Dess värde förstå
Och låt det rätt dyrt för mig blifva!

Du köpt mig fri,
Min saliga lust det ock nu skall bli,
Att fritt dig få älska och tjena,
Att höra dig till
Och gå dit du vill
Och göra din vilja allena!

Men göm du väl
I såren, o Jesu, min arma själ,
Låt intet från dessa mig drifva!
Låt ingenting här,
Ehvad det än är,
Till hinder och skada mig blifva!

Nej, hellre tag,
Tag bort, hvad mig binder, blott gif, att jag
I tron intill ändan bevaras
Och sist uti frid,
Min Frälsare blid,
Med helgonen dina förklaras!