Jag kastar det allt på Jesus

”All eder omsorg kasten på Honom”
1 Petr 5:7

Jag kastar det allt på Jesus:
Hvad ängslar och trycker mig;
Ty synden, den tyngsta bördan,
En gång Han lagt uppå sig.
Nu skall den icke fördöma,
Ej öfver mig råda mer,
Ty helig, ren och rättfärdig
Mig Fadern i Sonen ser.

Jag kastar det allt på Jesus:
Min svaghet och myckna brist,
Mitt mörker, min köld, min tröghet,
Min hjelplöshet först och sist!
Han ensam är mägtig gifva
Den frukt Han hos mig vill se.
O, må Han min vilja böja
Och låta sin vilja ske!

Jag kastar det allt på Jesus:
Min möda för hvarje dag,
De stora och små bekymmer
Af tusende skilda slag.
Hans leende kläder öknen
För mig uti rosor än,
Och räcker Han malörtsbägarn,
Med sötma Han blandar den.

Jag kastar det allt på Jesus:
Min kallelses värf jemväl,
Min omsorg för dem jag älskar,
Min oro för kropp och själ,
De bäfvande framtidsfrågor,
Som gripa i hjertat tag,
De tysta, de mörka tvifvel,
Som hölja i moln Guds dag.

Jag kastar det allt på Jesus,
Ty så har Han mig befalt,
I det Han på allvar lofvat
Sjelf sörja för allt, ja, allt.
Så börjar jag utan omsorg
Hvar dag jag än möta får,
Och beder: ”Var med mig, Herre,
I dag, som du var i går!"