Hvad skall väl möta mig idag?
Jo, just vad Herren vill!
Det mått af sorg och fröjd, som Han
I nåd mig mäter till.
Den vederqvickelse, den tröst,
Som mig af nöden är,
Men ock den tuktan och den tyngd,
Som jag behöfver här.
Hvad kunna menskor göra mig?
Ack, ej det minsta grand!
Allt kommer ju ifrån min Gud,
Allt hvilar i hans hand.
Hvad som käns bittert, då jag ser
Blott menskoråd, blir lätt,
Så snart jag ser Guds hand deri,
Och hans regeringssätt.
Hvad gälla menskoord mot hans,
Hvad menskors dom och pris?
”I deras mun är intet visst”,
Och ingen bland dem vis.
Nej, Herren Gud är ensam stor
I magt, men ock i nåd,
Hans väg är rätt, hans väg är god,
Och heligt är hans råd.
Den förödmjukelse Han ger,
O, må jag taga den
Utaf hans hand och böja mig
Hvar dag derunder än!
Må Han ej, som Han finner bäst,
Och feja här sitt guld?
Jag är ju dock hans kära barn
Och Han min Fader huld.
Min Fader – hvilken mägtig tröst
I striden först och sist!
Det barn Han på sitt hjerta bär,
Det bär Han hem förvisst!
Bön och yoga mot stress
1 dag sedan
Inlägg
Här tycker jag inte riktigt att Lina Sandell - och det händer både då och då - gör rättvisa åt skillnaden mellan Guds tillskyndande och Guds tillstädjande vilja. Allt som möter mej idag kommer inte från Gud i bemärkelsen att Gud aktivt står bakom det ("ingen som blir prövad ska säga att det är Gud som frestar honom"). Ont är ont, och där har trosrörelsen en poäng. Vi får frimodigt kämpa mot både sjukdom och synd i förvissningen om att Gud är med oss i kampen. Sen kan Gud i sin nåd låta allt, även synden och Åklagaren, "samverka till det bästa" för den som älskar Gud, men det är en annan sak. Det sista framhåller Lina bra, men det första (tycker jag) mera sällan. En kristen behöver inte acceptera allt den möter som gåvor från Gud - även Jesus kritiserade ju faktiskt soldaten som slog honom ("har jag talat orätt så visa att det var orätt - men har jag talat rätt, varför slår du mej då?). För att nu inte tala om hur Jesus inte omfamnade utan verkligen skydde sitt kommande lidande ("om det är möjligt, så gånge denna kalk ifrån mej"). Och hur Lina Sandell vid 12 års ålder upplevde bönesvar och helande från sviterna av sin tyfus. Hon inte bara undergivet accepterade sitt sängliggande - hon sökte och tog tacksamt emot befrielsen.
SvaraRaderaF.ö. är S:ta Lina en fantastisk teolog, och du gör oss en stor tjänst, Lars B, som låter henne blogga nu i 2000-talet! (Med möjlighet till såna här kommentarer - men det är väl för mycket begärt att hoppas på svar från bloggaren herself ;o).
Än har hon inte hört av sig, men gör hon det så blir du den förste att få veta det!
SvaraRadera