Rosen i Saron

Vi sökte väl ro och vi sökte väl frid,
Vi sökte väl lycka i verlden,
Men funno så ofta blott möda, kamp och strid,
Blott oro och sorg på den färden.

Ack, verlden den har ej endaste ros,
Som doft utan törnen oss bringar,
Den jordiska glädjen den flyr så snart sin kos,
Den flyr, liksom hade den vingar.

En ros har allena ej taggar för mig
Och vissnar ej heller i nöden.
Du ros ifrån himlen, ack, har jag funnit dig,
Då har jag ock lifvet i döden!

Den "rosen i Saron", min Frälsare god,
Har aldrig i verlden sin like.
O, må vi då akta hans kors och dyra blod
Långt mer än ett konungarike!

O, Jesu, du enda, du eviga ro,
Föröka, föröka oss trona!
Och blif för oss alla vårt lif, vårt A och O,
Vår eviga fröjd och vår krona.